Błčd ! Plik nie został utworzony!ï»ż WikiTest :Utvald artikel/2008 - WikiTest


Szukaj:



Ostatnio oglądane:
  • Wikipedia:Utvald artikel/2008 [sv]
  • Kategorija:Umetnost [sl]
  • Đ”ĐŸĐČіЮĐșа:Đ Đ”Ń”ŃŃ‚Ń€Đ°Ń†Ń–Ń [uk]
  • à°”à°żà°•à±€à°Șà±€à°Ąà°żà°Żà°Ÿ:కొఀ
  • Wikipedija:Urejanje strani [sl]
  • à°”à°żà°•à±€à°Șà±€à°Ąà°żà°Żà°Ÿ:à°Șà°°à°ż
  • Đ”ĐŸĐČіЮĐșа:ĐŸĐŸŃ€Đ°ĐŽĐž ĐŽĐ»Ń ĐœĐŸĐ
  • 2008 [uk]
  • Main Page [zh]
  • à°”à°żà°•à±€à°Șà±€à°Ąà°żà°Żà°Ÿ:5 à°šà°żà
  • ВіĐșŃ–ĐżĐ”ĐŽŃ–Ń [uk]
  • Wikipedija:Peskovnik [sl]
  • Wikipedia:Utvalda artiklar [sv]
  • Đ”ĐŸĐČіЮĐșа:ĐŸĐŸŃˆŃƒĐș [uk]
  • Main Page [sr]
  • Đ”ĐŸĐČіЮĐșа:НаĐČігація [uk]
  • Main Page [uk]
  • Special:Statistik [sv]
  • Kategorija:Zgodovina [sl]
  • à°Șà±à°°à°€à±à°Żà±‡à°•:UserLogin [te]
  • Main Page [tr]
  • à°źà±‚à°ž:ఈ à°šà°Ÿà°Ÿà°ż à°šà°żà°Ÿà±à
  • Bild:EC-HFP.jpg [sv]
  • Main Page [sl]
  • 26. avgust [sl]
  • Spanair Flight JK 5022 [sv]
  • Megadeth [sv]
  • Bild:Megadeth at Sauna.jpeg [sv]
  • à°”à°żà°•à±€à°Șà±€à°Ąà°żà°Żà°Ÿ:Manual of
  • Wybierz język: ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh
    Historia i autorzy | ĆșrĂłdƂo tekstu - Wikipedia | Edycja

    Wikipedia:Utvald artikel/2008

    FrÄn Wikipedia

    Hoppa till: navigering, sök

    Sektionen "utvald artikel" pÄ huvudsidan lyfter fram en av Wikipedias utmÀrkta artiklar. (Artikelnomineringar)

    Arkiv av tidigare utvalda artiklar pÄ huvudsidan: 2004 - 2005 - 2006 - 2007 - 2008

    I dag Àr det söndag 9 november 2008, vecka 45 - Rensa sidans cache


    Dessa blir automatisk upplagda pÄ huvudsidan tvÄ gÄnger per vecka (midnatt natten till mÄndag samt klockan 12 pÄ torsdag, UTC).

    För att föreslÄ en artikel som en veckas utvalda artikel, skriv pÄ en diskussionssida för en vecka pÄ Wikipedia:Utvald artikel.


    Vecka 1 – 31 december 2007 - 6 januari 2008

    Geografisk fördelning av uraliska sprÄk (delgrupperna finsk-permiska sprÄk (blÄ), ugriska sprÄk (grön), samojedsprÄk (gul)) och den möjligen beslÀktade jukagiriskan (röd).

    Den uraliska sprĂ„kfamiljen bestĂ„r av ungefĂ€r 30 beslĂ€ktade sprĂ„k, som talas av knappt 25 miljoner mĂ€nniskor i huvudsak i Öst- och Nordeuropa samt i nordvĂ€stra Asien. De mest kĂ€nda sprĂ„ken tillhör den finsk-ugriska undergruppen. HĂ€r kan nĂ€mnas finska, estniska, ungerska och samiska. Dessutom ingĂ„r den samojediska sprĂ„kgruppen bland de uraliska sprĂ„ken. Typologiskt har de uraliska sprĂ„ken stor bredd, men vissa egenskaper Ă€r förhĂ€rskande eller vitt utbredda: en rik agglutinerande morfologi, sĂ€rskilt ett rikhaltigt kasussystem med upp till 20 kasus, negation sker med ett böjt hjĂ€lpverb och vokalharmoni har stor utbredning. BenĂ€mningen uraliska sprĂ„k har anvĂ€nts sedan början av 1800-talet, och den grundar sig pĂ„ att flertalet av dessa sprĂ„k talas i nĂ€rheten av Uralbergen, i grĂ€nsomrĂ„dena mellan Asien och Europa. OmrĂ„det för de uraliska sprĂ„kens gemensamma ursprung fanns sannolikt i centrala eller södra UralomrĂ„det, vilket gett sprĂ„kfamiljen dess namn. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik

    Archaeopteryx brukar kallas för den Àldsta kÀnda fÄgeln och levde under yngre jura för runt 155-150 miljoner Är sedan i det som idag Àr södra Tyskland. Den utgör i mÄnga avseenden en mellanform mellan befjÀdrade dinosaurier och fÄglar, dÄ den hade fjÀdrar och vingar, men ocksÄ tÀnder och ett skelett som liknade smÄ köttÀtande dinosauriers. UrfÄgeln var stor som en skata och dess fjÀdrar pÄminner om fjÀdrarna hos dagens fÄglar, vilket inte bara visar pÄ en förmÄga att flyga, utan ocksÄ att den var varmblodig. Dessa drag, som kan jÀmföras med en theropods, satte igÄng en het debatt om evolutionen dÄ fyndet gjordes. MÄnga har sett Archaeopteryx som den sanna 'felande lÀnken' mellan reptil och fÄgel: den var kanske den första dinosaurien som tog steget frÄn att bara kunna uppehÄlla sig pÄ landbacken till att ocksÄ kunna flyga. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 2 – 7 januari - 13 januari

    VÀstercirkeln planerades dÀr nuvarande Haga rondell finns. Kustbanan syns i bakgrunden. Fotografi av modellen.

    MunksnÀs-Haga var en stadsplan för vÀstra Helsingfors uppgjord av Eliel Saarinen under början av 1910-talet. Den första versionen presenterades Är 1911 och dominerades av monumentalism. Den kritik som Saarinen fick för sitt förslag till stadsplan för Canberra samma Är gjorde att han minskade formalismen i sitt följande förslag. I sitt slutgiltiga förslag presenterade Saarinen avenyer i Haussmannstil, intima bostadsomrÄden inspirerade av Raymond Unwin och stora bostadsblock inspirerade av Otto Wagner. Planen publicerades i en bok Är 1915 men förverkligades endast i liten skala. Planen anvÀndes dock av finlÀndska arkitekter som en lÀrobok om stadsplanering. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik

    Tchad Àr en stat i Centralafrika. Den grÀnsar till Libyen i norr, Sudan i öster, Centralafrikanska republiken i söder, Kamerun och Nigeria i sydvÀst, samt Niger i vÀster. Norra delen av Tchad ligger i Saharaöknen. Tchad indelas i tre större geografiska regioner: en ökenzon i norr, ett torrt SahelbÀlte i mitten och en mer fruktbar savann i söder. Tchadsjön, som landet Àr uppkallat efter, Àr den största vÄtmarken i Tchad och den nÀst största i Afrika. Tchads högsta topp Àr Emi Koussi i Sahara, och den klart största staden Àr huvudstaden N'Djamena. Tchad bebos av över 200 olika etniska och sprÄkliga grupper. Franska och arabiska Àr de officiella sprÄken. Islam Àr den mest spridda religionen. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 3 – 14 januari - 20 januari

    En flagga till minnet av 25-Ärsdagen av hungerstrejken.

    Hungerstrejken i Nordirland 1981 var kulmen pÄ en fem Är lÄng protest av irlÀndska republikanska fÄngar under konflikten i Nordirland. Protester inleddes 1976 nÀr den brittiska regeringen slutade ge paramilitÀra fÄngar sÀrskild status som krigsfÄngar eller politiska fÄngar. 1980 Àgde den första hungerstrejken rum, med sju deltagare, vilken varade i 53 dagar. Den andra hungerstrejken Àgde rum 1981 och var en kraftmÀtning mellan fÄngarna och den brittiska premiÀrministern, Margaret Thatcher. En av hungerstrejkarna, Bobby Sands, valdes under strejken till parlamentsledamot, som en följd av medial bevakning vÀrlden över. Hungerstrejken radikaliserade den irlÀndska nationaliströrelsen och var den starkaste anledningen till att Sinn Féin kunde bli ett politiskt parti med en bred vÀljarbas bland den nordirlÀndska befolkningen. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik

    Edvard I (1239-1307) var kung av England frÄn 1272. Han var cirka 188 cm och kallades dÀrför Longshanks (LÄngskÄnk), men Àven Hammer of the Scots (Skottehammaren). Han blev kÀnd som den monark som erövrade Wales och behöll Skottland under engelsk överhöghet. Han tilltrÀdde tronen 21 november 1272 efter faderns död och regerade fram till sin egen död 1307. Han gifte sig tvÄ gÄnger. I sitt första Àktenskap med Eleanora av Kastilien fick han sexton barn, och hennes död 1290 pÄverkade Edvard djupt. Hans andra Àktenskap, med Marguerite av Frankrike, kÀnd som Frankrikes pÀrla av sina engelska undersÄtar, gav tre barn. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 4 – 21 januari - 27 januari

    StormfÄglar (Procellariidae) Àr en familj av havsfÄglar inom ordningen Procellariiformes. StormfÄglarna lever av fisk, blÀckfisk och krÀftdjur, och flera av arterna Àter gÀrna fiskrens och kadaver. Alla familjens arter förflyttar sig oerhört lÄnga strÀckor under sina födosök och mÄnga arter genomför lÄnga transekvatoriella förflyttningar. De hÀckar i fÄgelkolonier, lever i livslÄnga monogama förhÄllanden och Àr filopatriska, det vill sÀga ÄtervÀnder till den plats dÀr de föddes för att hÀcka. Alla arter lÀgger bara ett Àgg per hÀckningssÀsong. BÄde ruvningsperioden och tidspannet dÄ förÀldrarna tar hand om sina ungar Àr exceptionellt lÄnga för att vara bland fÄglar. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik

    Hults bruks herrgÄrd, framför huset stÄr en gammal yxpress som anvÀnts av bruket. Fotograf: Jordgubbe.

    Hults Bruk ligger vid Ågelsjön i norra Östergötland strax vĂ€ster om Åby. Ågelsjön ligger i en dalsĂ€nka omgiven av KolmĂ„rden och Kvillingeförkastningen och vid sjöns sydöstra Ă€nde ligger Hults Bruk. Den 25 februari 1697 köptes omrĂ„det av Jakob Reenstierna (d.y). Han ansĂ„g att detta var rĂ€tt plats för ett jĂ€rnbruk och den 4 maj 1697 fick han privilegium frĂ„n Bergskollegium pĂ„ "en knipp- och manufakturhammare vid frĂ€lsetorpet Hult". Kring smedjorna vĂ€xte ett samhĂ€lle fram. PĂ„ 1800-talet startade bland annat yxtillverkning. Numera ingĂ„r bruket i Hultaforskoncernen. Förutom yxor tillverkar man Ă€ven spett. Mer Ă€n hĂ€lften av produkterna exporteras. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 5 – 28 januari - 3 februari

    Silvermynt med Antiochos III

    Antiochos III den store, född Är 242 f.Kr., var kung i det seleukidiska riket frÄn 223 f.Kr. till 187 f.Kr. Antiochos tid som kung var en omvÀlvande period dÄ stora politiska förÀndringar skedde i den antika vÀrlden. Antiochos III strÀvade efter att ta tillbaka alla omrÄden vilka tidigare kontrollerats av Seleukos I Nikator. Han ÄterupprÀttade imperiets forna maktstÀllning i öster, dÀr han skapade ett system av klient- och lydstater. Han utvidgade riket söderut genom att frÄn Egypten erövra Fenicien, Palestina och södra Syrien. I vÀster, i Mindre Asien ÄterstÀllde han rikets överhöghet, han korsade Hellesponten och Ätertog Trakien. Till slut efter en konflikt med Rom kom han dock att ge upp erövringarna i vÀster. Han reformerade imperiet administrativt genom att reducera provinsernas storlek, han införde en sorts ledarkult med sig sjÀlv och sin gemÄl Laodice III. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik

    Karl LÀrka var en av det svenska 1900-talets mer betydelsefulla dokumentÀrfotografer. Hans stora engagemang lÄg i att Ät eftervÀrlden dokumentera den kultur han sÄg höll pÄ att försvinna, Siljansbygdens bondekultur med dess jord- och skogsbruk, mÀnniskor och berÀttelser. Han fotograferade frÀmst Ären 1916-1934 och kombinerade detta med förelÀsningsturnéer om Siljansbygden. Han dokumenterade ocksÄ mÄnga Àldre mÀnniskors berÀttelser och var mycket aktiv i den rörelse för bevarande av kulturbygderna, som uppstod pÄ 1920-talet, hembygdsrörelsen. Drygt 4200 av LÀrkas glasplÄtar finns idag arkiverade i Mora bygdearkiv. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 6 – 4 februari - 10 februari

    Kirurgfiskar Ă€r en familj i ordningen abborrartade fiskar som omfattar 6 slĂ€kten och omkring 80 arter. Till de nĂ€rmaste slĂ€ktingarna rĂ€knas arter ur familjen Zanclidae, fiskarten luvar, och kaninfiskarna (Siganidae). Namnet kirurgfiskar fick dessa djur pĂ„ grund av en skalpellliknande broskig tagg som sitter vid stjĂ€rtfenans rot och som anvĂ€nds i försvarssyfte. Det vetenskapliga namnet Ă€r bildat av typslĂ€ktets vetenskapliga namn, Acanthurus, som beskrevs 1787 för första gĂ„ngen och som i sin tur Ă€r bildat av det grekiska ordet αÎșÎŹÎœÎžÎżÏ…ÏÎżÏ‚ som betyder "taggsvansen". Även det grekiska ordet Ă€r en sammansĂ€ttning av ÎŹÎșαΜΞα, ĂĄcantha = taggen och ÎżÏ…ÏÎŹ, ourĂĄ = svansen. Den förste som 1810 beskrev hela familjen var den amerikanske naturforskaren Constantine Rafinesque. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik

    Æthelbald var kung av Mercia, i nuvarande Midlands i mellersta England, frĂ„n 716 till 757. Under hans lĂ„nga regeringstid blev Mercia det dominerande anglosaxiska kungariket, och Ă„tertog den framskjutna stĂ€llning det hade Ă„tnjutit under 600-talet under de starka merciska kungarna Penda och Wulfhere. Mercias dominans i England fortsatte till slutet av 700-talet. Offa, barnbarn till Æthelbalds kusin Eanwulf, hĂ€rskade i ytterligare trettionio Ă„r, med början kort efter Æthelbalds död.

    Æthelbald tilltrĂ€dde tronen efter att hans kusin kung Ceolred dött. BĂ„de Wessex och Kent styrdes av starka kungar vid denna tid, men inom femton Ă„r beskriver den samtida krönikeskrivaren Beda Venerabilis att Æthelbald hĂ€rskade över hela England söder om floden Humber. Den anglosaxiska krönikan listar inte Æthelbald som bretwalda, eller "hĂ€rskare över Storbritannien", men detta kan bero pĂ„ krönikans vĂ€stsaxiska ursprung. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 7 – 11 februari - 17 februari

    JĂ€mtlands landskapsvapen

    JĂ€mtland Ă€r Sveriges nĂ€st största landskap och ligger i hjĂ€rtat av den skandinaviska halvön i norra Europa. Östersund Ă€r landskapets enda stad och pĂ„ Östersunds skidstadion pĂ„gĂ„r vĂ€rldsmĂ€sterskapen i skidskytte 2008.

    JÀmtland var ursprungligen en sjÀlvstyrande bonderepublik, omrÄdet blev dÀrefter norskt 1178 och var sÄ i mer Àn 450 Är och har varit svenskt sedan 1645. Den egna sÀrarten manifesteras bland annat genom att halvt pÄ allvar, halvt pÄ skÀmt se lÀnet som en republik inom kungariket Sverige. Kung Carl XVI Gustaf Àr Àven Hertig av JÀmtland, en titel han fortfarande anvÀnder sig av dÄ han besöker landskapet.

    Historiskt, socialt och politiskt har JÀmtland utgjort ett undantagsomrÄde mellan Norge Ä ena sidan och Sverige Ä den andra, nÄgot som symboliseras i landskapsvapnet dÀr Àlgen, JÀmtland, attackeras frÄn öster och vÀster. Traditionen med fÀboddrift levde lÀnge vidare i JÀmtland och messmör Àr intimt förknippat med landskapet. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik

    Persepolis Àr en forntida ruinstad i södra Iran i provinsen Fars, och var huvudstad i Akemeniderriket. Staden ligger pÄ Marvdasht-slÀtten, vid foten av berget Kuh-e Rahmat, omkring 70 kilometer nordöst om Shiraz, inte lÄngt frÄn floden Pulwar och dess utflöde i Kur. 1979 sattes Persepolis upp pÄ UNESCO:s vÀrldsarvslista.

    Byggandet av staden pĂ„börjades 521 f.Kr. pĂ„ order av Dareios I. Det var en del av ett omfattande program av monumentala byggen som syftade till att understryka det akemenidiska Perserrikets enhet och mĂ„ngfald, samt att befĂ€sta kungamaktens legitimitet. Arbetare och hantverkare frĂ„n alla rikets satrapier engagerades. Arkitekturen byggde pĂ„ en originell kombination av stilar som utgĂ„tt frĂ„n de olika delarna av riket och utvecklade dĂ€rmed den persiska arkitekturstil som inleddes i Pasargadae och som Ă€ven Ă„terfinns i Susa och Ekbatana. Byggandet av Persepolis bedrevs under mer Ă€n tvĂ„ Ă„rhundraden, Ă€nda tills Perserriket erövrades och staden delvis förstördes av Alexander den store Ă„r 331 f.Kr. (mer ...)
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 8 – 18 februari - 24 februari

    Turkiska Ă€r ett turksprĂ„k som talas som modersmĂ„l av ungefĂ€r 65-73 miljoner mĂ€nniskor, frĂ€mst i Turkiet dĂ€r det Ă€r officiellt sprĂ„k. SprĂ„kets rötter kan spĂ„ras till Centralasien, och de första skriftliga lĂ€mningarna Ă€r nĂ€rmare 1 200 Ă„r gamla. Åt vĂ€ster spreds osmanskan - den omedelbara föregĂ„ngaren till dagens turkiska - nĂ€r det Osmanska riket utvidgades. Som en av AtatĂŒrks reformer i början av den nya turkiska republiken, ersattes det osmanska alfabetet 1928 av en variant av det latinska alfabetet. SprĂ„ket reformerades ocksĂ„ genom att avlĂ€gsna persiska och arabiska lĂ„nord till förmĂ„n för inhemska varianter och nybildningar frĂ„n turkiska rötter. Typiskt för turkiskan Ă€r dess vokalharmoni och utprĂ€glat agglutinerande sprĂ„kstruktur med mĂ„nga suffix, vilket innebĂ€r att mycket lĂ„nga ord kan bildas. Grundordföljden i turkiskan Ă€r subjekt objekt verb. Turkiskan har inget grammatiskt genus. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik

    Kyrkan med klockstapeln

    Ulrika kyrka Ă€r en kyrka som ligger i samhĂ€llet Ulrika, Östergötland. Den ligger tre mil söder om Vikingstad, 22 kilometer nordvĂ€st om Kisa och tillhör Linköpings stift.

    Redan i slutet av 1400-talet hade skogsbönderna i utkanten av Nykils, Gammalkils, Kisa och Malexanders socknar försökt att fÄ uppföra kyrkan. AvstÄndet till deras respektive kyrkor var mycket stort, fÀrdvÀgen var omstÀndig och tidsödande. Detta gjorde att mÄnga, i stÀllet för att ge sig ivÀg till kyrkan, hellre roade sig med annat pÄ söndagarna. För att komma igÄng med kyrkbygget började man köra fram timmer. PÄ grund av pest och krig sköts dock byggnadsplanerna upp i avvaktan pÄ ett gynnsammare tillfÀlle. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 9 – 25 februari - 2 mars

    En grÄsparvshane

    GrĂ„sparv (Passer domesticus) Ă€r en fĂ„gel som tillhör familjen sparvfinkar (Passeridae). GrĂ„sparven Ă€r spridd över stora delar av Europa och Asien, men har Ă€ven av mĂ€nniskan introducerats till Amerika, Afrika och Australien och idag Ă€r den en av vĂ€rldens mest spridda fĂ„gelarter. GrĂ„sparven Ă€r en kulturföljare och har anslutit sig till mĂ€nniskan i över 10 000 Ă„r. VĂ€rldspopulationen uppskattas till ungefĂ€r 500 miljoner individer. GrĂ„sparvshanen Ă€r lik den nĂ€rbeslĂ€ktade pilfinken och dessa arter förvĂ€xlas ofta av gemene man. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik

    En grÄsparvshane

    GrĂ„sparv (Passer domesticus) Ă€r en fĂ„gel som tillhör familjen sparvfinkar (Passeridae). GrĂ„sparven Ă€r spridd över stora delar av Europa och Asien, men har Ă€ven av mĂ€nniskan introducerats till Amerika, Afrika och Australien och idag Ă€r den en av vĂ€rldens mest spridda fĂ„gelarter. GrĂ„sparven Ă€r en kulturföljare och har anslutit sig till mĂ€nniskan i över 10 000 Ă„r. VĂ€rldspopulationen uppskattas till ungefĂ€r 500 miljoner individer. GrĂ„sparvshanen Ă€r lik den nĂ€rbeslĂ€ktade pilfinken och dessa arter förvĂ€xlas ofta av gemene man. (mer...)


    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 10 – 3 mars - 9 mars

    Portugisiska flickscouter pÄ den 21:a vÀrldsjamboreen (2007)

    Scoutrörelsen Àr en internationell vÀrldstÀckande ungdomsrörelse med över 38 miljoner medlemmar i 216 lÀnder. Rörelsens mÄl Àr att utveckla unga mÀnniskor till att bli aktiva, engagerade och ansvarstagande medborgare i det lokala och globala samhÀllet.

    Scoutrörelsen grundades 1907 dĂ„ Robert Baden-Powell anordnade det första scoutlĂ€gret pĂ„ Brownsea Island i England. Baden-Powell skrev ner det han ansĂ„g vara scoutingens grundprinciper i Scouting for Boys (London, 1908). Rörelsen anvĂ€nder sig av scoutmetoden, ett program för informell utbildning med betoning pĂ„ praktiska utomhusaktiviteter. Ett annat karaktĂ€ristiskt drag hos rörelsen Ă€r scoutdrĂ€kten som ska dölja alla tecken pĂ„ sociala klasskillnader inom ett land. Tillsammans med drĂ€kten bĂ€rs en halsduk och huvudbonad. PĂ„ drĂ€kten fĂ€sts mĂ€rken, sĂ„som den heraldiska liljan, treklövern och andra mĂ€rken. (mer ...)
    Visa - Diskussion - historik

    Elin WĂ€gner

    Elin WÀgner var en av de drivande i den första generation av svenska feminister. WÀgner arbetade pÄ tidningen Idun nÀr hon debuterade 1907 med romanen Norrtullsligan om yrkesarbetande kvinnor i Stockholm. WÀgner engagerade sig i kampen för kvinnlig röstrÀtt och blev ocksÄ pacifist. Efter första vÀrldskriget var hon med och grundade RÀdda barnen. Hon var en av kvinnorna som startade Kvinnliga medborgarskolan och hon var redaktör för tidskriften Tidevarvet. Hon var en flitig författare och skrev romaner ur ett feministiskt perspektiv, exempelvis VÀckarklocka.
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 11 – 10 mars - 16 mars

    Mary Wollstonecraft (1759-1797) var en brittisk författare, och feministisk filosof. Under sin korta karriÀr skrev hon romaner, essÀer, reseskildringar, en historik över franska revolutionen, en bok om etikett och en barnbok. Hon Àr mest kÀnd för Till försvar för kvinnans rÀttigheter (A Vindication of the Rights of Woman) dÀr hon argumenterar för att kvinnor inte Àr underlÀgsna mÀn av naturen, utan bara framstÄr som sÄdana för att de saknar formell utbildning. Hon förde fram idéerna om att bÄde mÀn och kvinnor skulle betraktas som rationella varelser och att samhÀllet bör grundas pÄ förnuft. Hon drev bland annat en skola för flickor och skrev Thoughts on the Education of Daughters. I A Vindication of the Rights of Men (1790) kritiserade hon Edmund Burke och tog stÀllning för franska revolutionen. Wollstonecrafts make gav ut hennes memoarer Äret efter hennes död, Memoirs of Mary Wollstonecraft (1798). (mer...)

    Visa - Diskussion - historik

    Mary Wollstonecraft (1759-1797) var en brittisk författare, och feministisk filosof. Under sin korta karriÀr skrev hon romaner, essÀer, reseskildringar, en historik över franska revolutionen, en bok om etikett och en barnbok. Hon Àr mest kÀnd för Till försvar för kvinnans rÀttigheter (A Vindication of the Rights of Woman) dÀr hon argumenterar för att kvinnor inte Àr underlÀgsna mÀn av naturen, utan bara framstÄr som sÄdana för att de saknar formell utbildning. Hon förde fram idéerna om att bÄde mÀn och kvinnor skulle betraktas som rationella varelser och att samhÀllet bör grundas pÄ förnuft. Hon drev bland annat en skola för flickor och skrev Thoughts on the Education of Daughters. I A Vindication of the Rights of Men (1790) kritiserade hon Edmund Burke och tog stÀllning för franska revolutionen. Wollstonecrafts make gav ut hennes memoarer Äret efter hennes död, Memoirs of Mary Wollstonecraft (1798). (mer...)

    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 12 – 17 mars - 23 mars

    DaguerrotypportrÀtt av Erik Gustaf Geijer frÄn 1840-talet.

    Erik Gustaf Geijer (1783–1847) var en svensk författare, poet, filosof, historiker och tonsĂ€ttare. Han var professor i historia vid Uppsala universitet frĂ„n och med 1817 och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien.

    Geijer var rektor för Uppsala universitet under flera omgĂ„ngar, samt ledamot av prĂ€stestĂ„ndet i riksdagen dĂ€r han verkade för slaveriets avskaffande pĂ„ den svenska kolonin. Vidare var han medlem av Götiska förbundet och redaktör för dess tidskrift Iduna. Han var en av de största diktarna, estetikerna och idĂ©givarna i den svenska romantiken. Fram till sitt liberala ”avfall” var han en av den svenska konservatismens starkaste röster. mer ...


    Visa - Diskussion - historik

    Erik Gustaf Geijer pÄ ett litografi frÄn 1840-talet.

    Erik Gustaf Geijer (1783–1847) var en svensk författare, poet, filosof, historiker och tonsĂ€ttare. Han var professor i historia vid Uppsala universitet frĂ„n och med 1817, och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien.

    Geijer var rektor för Uppsala universitet under flera omgĂ„ngar, samt ledamot av prĂ€stestĂ„ndet i riksdagen dĂ€r han verkade för slaveriets avskaffande pĂ„ den svenska kolonin. Medlem av Götiska förbundet och redaktör för dess tidskrift Iduna. Han var en av de största diktarna, estetikerna och idĂ©givarna i den svenska romantiken. Fram till sitt liberala ”avfall” var han en av den svenska konservatismens starkaste röster. mer ...


    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 13 – 24 mars - 30 mars

    En sovande komodovaran

    Sömn hos djur avser hur sömn upptrÀder hos olika sorters djur. Sömn hos djuren Àr, precis som hos mÀnniskan, en slags medvetslöshet dÀr djuren inte tar emot sinnesintryck och inte gör nÄgra medvetna rörelser. Till skillnad mot vanlig medvetslöshet Àr sömn dagligt regelbunden och djuren kan vÀckas frÄn tillstÄndet. Man har inte kunnat visa att alla djur sover, men mÄnga olika slags djur, allt frÄn lÄgt stÄende ryggradslösa djur till högre dÀggdjur, gör det. Precis som hos mÀnniskor kompenserar djur sömnbrist med lÀngre och djupare sömn Àn normalt dÄ de tillÄts sova ostörda. Man har forskat pÄ sömnens betydelser för djurs inlÀrning och minne men resultaten Àr motstridiga. Man vet dock att djur som hindras att sova dör efter ett par veckor. Sömnens exakta funktion Àr fortfarande okÀnd.mer ...


    Visa - Diskussion - historik

    SkrĂ€ntĂ€rna (Hydroprogne caspia) Ă€r den största fĂ„gelarten i familjen tĂ€rnor. Globalt har arten ett stort men glest utbredningsomrĂ„de och förekommer hĂ€ckande pĂ„ alla kontinenter utom Sydamerika. I Europa hĂ€ckar större delen av populationen i ÖstersjöomrĂ„det, och i Kaspiska havet, med nĂ„gra mindre populationer i Svarta havet och nĂ„gra enstaka par (frĂ„n Östersjöpopulationen) i Ladoga. SkrĂ€ntĂ€rnan Ă€r karaktĂ€ristisk med sin mĂ„sfĂ„gellika flykt som skiljer sig frĂ„n andra tĂ€rnors, sin grova blodröda nĂ€bb och sina hesa, barska lĂ€ten. (mer...)
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 14 – 31 mars - 6 april

    Konstitutionskommitén framlÀgger sitt utkast inför kongressen i Philadelphia.

    Amerikanska revolutionen kallas hÀndelseförloppet under andra hÀlften av 1700-talet dÄ de tretton kolonierna som kom att utgöra Amerikas förenta stater uppnÄdde sjÀlvstÀndighet frÄn Brittiska imperiet. Under denna period enades kolonierna mot det brittiska styret och gick in i en vÀpnad konflikt som kallas amerikanska frihetskriget, mellan 1775 och 1783. Detta kulminerade i en amerikansk sjÀlvstÀndighetsförklaring 1776 och en slutlig seger pÄ slagfÀltet vid Yorktown 1781, vilket ledde till fred genom Parisavtalet 1783.

    Den amerikanska revolutionen omfattade ett antal stora intellektuella och sociala förÀndringar som skedde i det tidiga amerikanska samhÀllet, sÄsom de nya republikanska ideal som fick fÀste hos den amerikanska befolkningen. I vissa kolonier utbröt hÀtska politiska debatter om demokratins roll i statens styrelse. Det amerikanska skiftet till republikanism, liksom den gradvis vÀxande demokratin, orsakade en stor omvÀlvning av den traditionella sociala hierarkin och skapade den moral som bildade kÀrnan till amerikanska politiska vÀrderingar. mer ...


    Visa - Diskussion - historik

    Drottning Josefina mÄlad av Axel Nordgren

    Josefina av Leuchtenberg, född 14 mars 1807 i Milano, död 7 juni 1876 i Stockholm, var Sveriges och Norges drottning 1844–1859. Hon var Ă€ldsta dotter till den franske generalen EugĂšne de Beauharnais och prinsessan Augusta av Bayern, dotter till kung Maximilian I av Bayern. Josefina av Leuchtenberg gifte sig den 22 maj 1823 med kronprins Oscar, sedermera kung Oscar I. Hon fick fem barn: Karl, Gustaf, Oscar, Eugenia samt August.

    NĂ€r Josefina kom till Sverige första gĂ„ngen följde familjens slottskaplan, Jakob Lorenz Studach, med henne. Han blev hennes biktfader i Stockholm men tog sig ocksĂ„ an den lilla katolska församlingen i Stockholm. Att vara katolik i Sverige var vid den tiden omgĂ€rdat av hĂ„rda restriktioner och den katolska mĂ€ssan var endast tillĂ„ten vid Österrikes, Frankrikes, Spaniens och Portugals ambassader i Stockholm.
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 15 – 7 april - 13 april

    Óengus, Fergus son var pikternas kung frĂ„n 732 till sin död 761. Hans regeringstid kan rekonstrueras i viss detalj frĂ„n ett antal olika kĂ€llor. Óengus blev huvudkung i Piktland efter en period av inbördeskrig i slutet av 720-talet. Under hans regeringstid underkuvades grannriket DĂĄl Riata och kungariket Strathclyde anfölls med mindre framgĂ„ng. Óengus var den mĂ€ktigaste hĂ€rskaren i Skottland i över tvĂ„ Ă„rtionden och var inblandad i krig pĂ„ Irland och i England. Kungar frĂ„n Óengus slĂ€kt dominerade Piktland till 839, dĂ„ ett katastrofalt nederlag mot vikingar inledde en ny period av instabilitet, som slutade nĂ€r Kenneth MacAlpine kom till makten. (mer ...)
    Visa - Diskussion - historik

    Elamitisk inskrift frÄn Susa (cirka 1140 f.Kr.)

    Elamitiska Ă€r ett numera utdött sprĂ„k som talades i det forntida riket Elam i nuvarande sydvĂ€stra Iran omkring 3000–300 f.Kr. Det har inte kunnat visas att elamitiskan Ă€r beslĂ€ktad med nĂ„got annat sprĂ„k. Den hör varken till de semitiska sprĂ„ken (som exempelvis akkadiskan) eller till de indoeuropeiska sprĂ„ken (som till exempel hettitiskan och fornpersiskan). Den Ă€r med sĂ€kerhet inte heller beslĂ€ktad med grannsprĂ„ket sumeriskan. De flesta forskare betraktar elamitiskan som ett isolerat sprĂ„k, men vissa hĂ€vdar att det finns ett slĂ€ktskap med de dravidiska sprĂ„ken pĂ„ Indiska halvön. En hypotes Ă€r att det tillhörde en större sprĂ„kgemenskap i Centralasien innan indoeuropeiska folk bosatte sig dĂ€r och trĂ€ngde undan elamitiskans föregĂ„ngare. Den proto-elamitiska skriften, som började anvĂ€ndas omkring 3200 f.Kr., har hittills inte kunnat tydas. FrĂ„n omkring 2400 till cirka 350 f.Kr. finns elamitiska texter skrivna med kilskrift. Dessa texter utgör alltsĂ„ sammanlagt en tvĂ„tusenĂ„rig tradition. (lĂ€s mer ...)
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 16 – 14 april - 20 april

    Frenologisk karta över hjÀrnan

    Medvetandefilosofi kallas den gren av filosofin som studerar medvetandets natur, mentala processer, mentala funktioner, mentala egenskaper och deras relation till den fysiska kroppen. Kropp-sjĂ€ls-problemet, det vill sĂ€ga förhĂ„llandet mellan medvetandet och kroppen, betraktas ofta som den mest centrala frĂ„gan inom medvetandefilosofin, Ă€ven om det finns andra frĂ„gor rörande medvetandets natur som inte involverar dess relation till den fysiska kroppen. (mer ...)
    Visa - Diskussion - historik

    Caspar David Friedrich –  Vandraren ovan dimmorna (cirka 1818)

    Romantiken Àr benÀmningen pÄ en estetik och tankeströmning inom europeisk kulturyttring, och dess epok som varade frÄn och med ingÄngen till 1800-talet och fram till realismen och naturalismen, eller för musikens del impressionismen, övertog dominansen. Tidigare har man ofta anvÀnt termen nyromantiken, dÄ man med romantiken i stÀllet avsett medeltiden. De yttringar av romantik som föregrep den egentliga utblomningen pÄ 1800-talet kallas förromantiken och nyklassicismen. Termen romantiken Àr mÄngtydig, nÀstan svepande, och det finns flera definitioner av den som stÄr i konflikt, fastÀn det Àr allmÀnt accepterat att det uppstÄr en ny strömning i idéer och estetik före Är 1800 som man kallar romantiken. Som epok Àr den framför allt relevant inom konst-, litteratur-, musik-, vetenskaps- och filosofihistoria.
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 17 – 21 april - 27 april

    Tom Waits

    Tom Waits, egentligen Thomas Alan Waits, född 7 december 1949 i Pomona i Kalifornien, Àr en amerikansk musiker, sÄngare, kompositör, textförfattare och skÄdespelare. Waits Àr kÀnd för sin raspiga, hesa röst, ovanliga instrument och kompositioner som inte följer modet.

    Med sin unika röst, sin blandning av blues, jazz och vaudeville samt experimentella inslag som grĂ€nsar till industrial har Waits byggt upp en egen distinkt musikalisk personlighet. Detta har Ă€ven gjort att hans musik Ă€r svĂ„r att kategorisera. TextmĂ€ssigt karaktĂ€riseras Waits sĂ„nger av atmosfĂ€riska portrĂ€tt av bisarra, kĂ€rnfulla karaktĂ€rer och platser Ă€ven om han ocksĂ„ visat intresse för traditionella ballader. Han har ett kultfölje bland fansen och har Ă€ven influerat flera lĂ„tskrivare trots att hans musik sĂ€llan spelas pĂ„ radio eller MTV. Hans lĂ„tar Ă€r mest kĂ€nda för allmĂ€nheten genom coverversioner av mer kĂ€nda artister, till exempel "Jersey Girl" som framförts av Bruce Springsteen, "Downtown Train" med Rod Stewart och "Ol' '55" framförd av the Eagles. I en intervju frĂ„n 2005 hĂ€vdade Bob Seger att Waits musik varit en inspiration för honom. Även om Waits album mött blandad kommersiell framgĂ„ng i USA har de ibland sĂ„lt guld i andra lĂ€nder. Han har varit nominerad till flera stora musikpriser och bland annat vunnit tvĂ„ Grammy-priser. mer ...


    Visa - Diskussion - historik

    Emma Goldman, c:a 1910

    Emma Goldman (1869–1940) var en litauiskfödd anarkist, mest kĂ€nd för sin politiska aktivism, författarskap och offentliga tal. Hon betraktades av sina efterföljare som en ”fritĂ€nkande rebellkvinna”, och av sina kritiker som försvarare av politiskt motiverade mord och vĂ„ldsam revolution.

    Goldman föddes i provinsen Kaunas i Litauen. Hennes familj var ortodoxt judisk; Goldman hade ett vĂ„ldsamt förhĂ„llande till sin fader. Även om hon gick pĂ„ skola i Königsberg vĂ€grade hennes far att lĂ„ta henne fortsĂ€tta sin utbildning nĂ€r familjen flyttade till Sankt Petersburg. Hon fortsatte dock att lĂ€sa flitigt pĂ„ egen hand och utbildade sig sjĂ€lv om dĂ„tidens politik.

    Tillsammans med sin syster Helena flyttade hon till Rochester i delstaten New York i USA vid sexton Ă„rs Ă„lder. Hon gifte sig 1887 men skiljde sig strax dĂ€refter och flyttade till New York City. Hon drogs till anarkismen efter Haymarketmassakern, och trĂ€nades i att hĂ„lla offentliga tal av Johann Most, varefter hon blev en vĂ€lkĂ€nd förelĂ€sare och drog till sig Ă„hörarskaror pĂ„ tusentals mĂ€nniskor. Vid den tiden blev hon ocksĂ„ Ă€lskare med Alexander Berkman, som skulle komma att bli hennes nĂ€rmaste vĂ€n och kamrat livet ut. De planerade tillsammans att mörda Henry Clay Frick, som en handlingens propaganda. Frick överlevde, men Berkman dömdes likvĂ€l till tjugotvĂ„ Ă„rs fĂ€ngelse. Goldman fĂ€ngslades sjĂ€lv ett antal gĂ„nger under de efterföljande Ă„ren, för ”anstiftan till upplopp” och illegal utdelning av information om födelsekontroll. Hon gav ocksĂ„ ut den anarkistiska tidningen Mother Earth. mer ...


    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 18 – 28 april - 4 maj

    Royal Crescent i Bath

    Bath Ă€r en stad i sydvĂ€stra England med omkring 80 000 invĂ„nare. Staden grundades i floden Avons dalar runt naturliga heta kĂ€llor dĂ€r romarna byggde bad och ett tempel, vilket gav staden dess dĂ„varande namn, Aquae Sulis. Edgar kröntes till kung av England i Baths klosterkyrka Ă„r 973. Senare blev staden ett populĂ€rt sparesmĂ„l under den georgianska eran vilket ledde till en avsevĂ€rd utökning som gav ett arv av georgiansk arkitektur tillverkad av Bathsten. Bath upptogs 1987 pĂ„ Unescos vĂ€rldsarvslista och har mĂ„nga olika teatrar, museer och andra kulturella platser som har hjĂ€lpt staden att bli en viktig turistort med över en miljon övernattande gĂ€ster och 3,8 miljoner gĂ€ster som stannar över dagen varje Ă„r. Staden har tvĂ„ universitet och ett flertal skolor och college. Det finns en stor servicesektor som ger jobb Ă„t stadens och omrĂ„dets befolkning. (lĂ€s mer ...)
    Visa - Diskussion - historik

    Tornseglare (Apus apus) Ă€r en fĂ„gel inom familjen seglare och enda representant för familjen i norra Europa. Till formen (morfologiskt) pĂ„minner seglarna om svalorna, men de Ă€r inte nĂ€rmare beslĂ€ktade med dessa utan likheterna beror pĂ„ konvergent evolution. Tornseglaren har en stor utbredning och hĂ€ckar över stora delar av Palearktis. Den Ă€r en flyttfĂ„gel och har sina vinterkvarter i Afrika, framför allt söder om ekvatorn. Tornseglare Ă€r extremt anpassade till ett liv i luften. Utanför hĂ€ckningstiden uppehĂ„ller de sig i luften under flera mĂ„nader med största sannolikhet utan avbrott. PĂ„ högsommaren Ă€r de sociala fĂ„glarna mycket pĂ„fallande i luftrummet över stĂ€derna med sina gĂ€lla skrik. Vid sina flygmanövrer kan de i störtdykningar uppnĂ„ hastigheter pĂ„ över 200 km/h.
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 19 – 5 maj - 11 maj

    Brunnspaviljongen

    Ramlösa hÀlsobrunn Àr en hÀlsobrunn belÀgen i Ramlösa i sydöstra Helsingborg, grundad den 17 juni 1707 av Johan Jacob Döbelius. Brunnen byggdes upp kring den jÀrnbrunn som Döbelius undersökt 1701, 1705 och 1706. Under loppet av 1700-talet ökade hÀlsobrunnens anseende och besöktes av gÀster frÄn bÄde Sverige och Danmark. Ramlösa brunn hade sin storhetsperiod i början av 1800-talet, dÄ flera medlemmar av kungafamiljen och personer ur adeln regelbundet besökte anlÀggningen. I slutet av 1890-talet fann man en ny och mer mineralrik alkalisk kÀlla, vilket blev starten för det buteljerade vattnet och det moderna Ramlösaföretaget. Samtidigt minskade hÀlsobrunnens ursprungliga verksamhet, som slutligen lades ner 1973. Efter exploateringshot under 1970-talet skyddades flera av byggnaderna som byggnadsminnen och nÀstan hela parken klassades som ett skyddsomrÄde inom byggnadsminnesförklaringen. mer ...


    Visa - Diskussion - historik

    "De fem trumpetstötarna", under uppförande 1964.

    Norrmalmsregleringen betecknar den omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm i Stockholm vilken principiellt beslutades av stadsfullmÀktige 1945 och realiserades under 1950-, 60- och 70-talen. Genomförandet resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats Ät det moderna Stockholms city, samtidigt som tunnelbanans utbyggnad möjliggjordes.

    Norrmalmsregleringen var troligen 1900-talets största svenska stadsbyggnadsprojekt och engagerade en stor del av Sveriges arkitektelit. Omvandlingen av Nedre Norrmalm har kritiserats och beundrats bÄde i Sverige och utomlands, och rÀknas till en av de större och mest karaktÀrsfulla cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden, Àven inberÀknat de stÀder som skadades svÄrt under kriget.
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 20 – 12 maj - 18 maj

    Slaget vid Issos.

    Akemeniderna (fornpersiska: Hakhāmanishiya) var en persisk dynasti. Namnet "akemenid" syftar pÄ grundarklanen (enligt traditionen uppkallad efter en Àttefader vid namn Achaimenes), som runt 556 f.Kr. under Kyros den store befriade sig frÄn medernas rike, sÄvÀl som pÄ det stora imperium som blev följden av sammansmÀltningen av de tvÄ. Akemenidernas rike Àr det första av de persiska imperier som hÀrskade över en stor del av Mellanöstern. Det strÀckte sig Ät norr och Ät vÀster till Mindre Asien, till Thrakien och större delen av kustomrÄdena vid Svarta havet, i öster Ànda till nuvarande Afghanistan och en del av nuvarande Pakistan, och Ät söder och sydvÀst till nuvarande Irak, Syrien, Egypten, norra Saudiarabien, Jordanien, Israel, Libanon och bort till norra Libyen.

    Det imperium som grundades av akemeniderna hotade tvÄ gÄnger Antikens Grekland, erövrade Egypten och fick sitt slut Är 330 f.Kr., dÄ Dareios III dukade under för Alexander den store.
    Visa - Diskussion - historik

    UmeÄ stads kyrka

    UmeĂ„ stads kyrka Ă€r en kyrkobyggnad i UmeĂ„ och församlingskyrka i UmeĂ„ stadsförsamling. Kyrkan Ă€r belĂ€gen i centrala UmeĂ„ mitt emot VĂ€nortsparken vid Ume Ă€lvs norra strand. Kyrkan Ă€r en treskeppig hallkyrka i nygotisk stil med tornet placerat pĂ„ sidan av lĂ„ngskeppet, vid den norra fasaden. Kyrkan Ă€r ritad av dĂ„varande stadsarkitekten Fredrik Olaus Lindström och byggd i tegel med stenfot. Kyrkan uppfördes mellan 1892–1894 och Ă€r den tredje i raden av kyrkor pĂ„ samma plats. Tre restaureringar med om- och tillbyggnation av kyrkan har delvis Ă€ndrat kyrkans ursprungliga utseende.

    Den första kyrkan i UmeÄ började byggas 1646, samma Är som UmeÄ fick sina stadsprivilegier. Kyrkan placerades i utkanten av staden, vilket kan bero pÄ att man ville ha en begravningsplats intill kyrkan.
    Visa - Diskussion - historik


    Vecka 21 – 19 maj - 25 maj

    Kemiskt tecken för Xenon

    Xenon Ă€r ett icke-metalliskt grundĂ€mne med atomnummer 54 och kemiskt tecken Xe. Det Ă€r en tung, fĂ€rg- och luktlös Ă€delgas som förekommer i mindre mĂ€ngder i jordens atmosfĂ€r. Även om gasen sĂ€llan reagerar med andra Ă€mnen kan xenon genomgĂ„ ett fĂ„tal kemiska reaktioner som exempelvis bildandet av xenonhexafluorplatinat (PtF6Xe), den första Ă€delgasföreningen som framstĂ€llts artificiellt.

    Naturligt förekommande xenon bestÄr av nio stabila isotoper, men det finns Àven ett 40-tal instabila isotoper som genomgÄr radioaktivt sönderfall. Proportionerna av olika xenonisotoper Àr ett viktigt verktyg vid studiet solsystemets tidiga historia.
    Visa - Diskussion - historik

    Knut Ekwall - svenska emigranter

    Under emigrationen frĂ„n Sverige till Nordamerika under 1800- och 1900-talet lĂ€mnade ungefĂ€r 1,3 miljoner svenskar Sverige och flyttade frĂ€mst till USA. Visserligen hade den orörda jorden lĂ€ngs den amerikanska grĂ€nslandet en stark dragningskraft pĂ„ fattiga jordbrukare f